SINAN FAS HIBIDRA BERO CHINA - Manfasramdi
Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

SINAN FAS HIBIDRA BERO CHINA

Yuan Longping

MANSAR MANAMOM CINA 

Yuan Longping 袁隆平, (1930-2021), snon Tiongkok ine sori be "kma fas hibidra" snar iso beker randak, bena ma bebe knam adafker robean fas, bye snonsnon ro sup manggun byeja ma iyar supswankam besiper. Mansar ine insape imar babo ro pasibarek 2021 taun aniyafa. 

Nasan byediso agronom, sori kako be manamom ma beyuf sumberya snar ikenem ro bonderi. Duf bos robean fas ine fyarkor rokaker fas ine taun be taun, ma iso bepon kaku befarkordo kaku fawawi ro fas nane. Eksperimen byena ro sasewar genetik bero fas mor na. Fyasepen syap ker ya ro taun 1964. Fas Hibria kyer  nane, naryewen isof ro Sup Afrika, Ameri, ma Asia.    

Sasewar byena ine nbuk payamyum faro kawasa ro sup swan ine. Inja, ro taun 2004, sisiber i fa daksmai nasan ro World Food Prize. Kenem byena nabro ro rokaker fas monda. Imboi roi ifrur nane, nasaramper kawasa bero Sup China isof sup besena.

Insape sorbe Manbri Manamom sirya. Damom, kyakere, syasewar  faro payamyum kawasa bebor sya. Fafisu ryoe, kawasa bero Tiongkok skain skanesi. Kukro sifawi damom, kyakere, ma byemanbriwarek kawasa byesi ro mamun andoba basbiser. 

Sinan sya  sfawar bo sobe fyor iwara up sesya sbabores, sfaduren, siwadwa sisewar robean ro Sup Papua ine raker Sup Besena sibur ido kankon mnui ine ifo robean. Inja ine anunepen faro snon koine insama ido kofararur sambrab, komyaren kofarure. Kofarur pyum ido na nbuk payamyum ro kina dori. Snon risau ido, besyowi fararur bena ma waswar swambri, romawa bero kina bena.    

YUAN LONGPING, SINAN FAS HIBRIDA

Au syafa wabur kwar imbape Fawawi Bena ma syowi bena na siwarepen na. Fasfas bekur mansar Yuan Longping ine nasya nabor sfasepen naro syap ma artikel na. Inja, imbe mkomam fasfas bebor byena ido, mkomam naro Internet badio mkobeketik ro google monda. 

Post a Comment for "SINAN FAS HIBIDRA BERO CHINA"